KMA på bygget: plan, egenkontroll, skyddsrond och avvikelser
KMA står för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är det beställaren vill se dokumenterat, och det Arbetsmiljöverket frågar efter vid ett besök. Här är vad delarna betyder och hur de hänger ihop.
Vad är KMA?
KMA är samlingsnamnet för hur ett byggföretag säkrar tre saker i en entreprenad: att arbetet blir rätt utfört (kvalitet), att det inte skadar omgivningen mer än nödvändigt (miljö) och att ingen skadar sig på vägen (arbetsmiljö). I standardavtalen AB 04 och ABT 06 ska entreprenören kunna visa sitt kvalitets- och miljöarbete när beställaren begär det, och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver riskbedömning och, vid riskfyllda arbeten, en arbetsmiljöplan.
För den som jobbar mot privatkunder är KMA sällan ett formellt krav. För den som jobbar mot kommuner, fastighetsbolag eller som underentreprenör åt en större byggare är det nästan alltid ett villkor för att få jobbet.
Vad är en KMA-plan och vad ska den innehålla?
KMA-planen är dokumentet som beskriver hur företaget tänker sköta kvalitet, miljö och arbetsmiljö i just det här projektet. Den skrivs innan arbetet börjar och ligger till grund för egenkontrollerna och skyddsronderna under tiden. En KMA-plan som fungerar i praktiken innehåller:
- Projekt, arbetsplats, beställare, entreprenör och period.
- Organisation och ansvar: projektledare, KMA-ansvarig, skyddsombud, BAS-P och BAS-U.
- Kvalitet: kvalitetsmål, beställarens krav och en kontrollplan med moment, kontrollmetod, ansvarig och dokumentation.
- Miljö: avfallsfraktioner och mottagare, kemikalier och säkerhetsdatablad, buller och damm.
- Arbetsmiljö: riskbedömning med åtgärder, skyddsrondernas frekvens, personlig skyddsutrustning, första hjälpen och rapportering av tillbud.
- Dokumentation och överlämning: vad som ska finnas signerat när projektet lämnas över.
Egenkontroll bygg: vad ska ingå?
Egenkontrollen är beviset på att ett moment är utfört enligt planen. Den fylls i av den som gjort jobbet, i samband med att det görs, inte i efterhand vid köksbordet. En egenkontroll som håller mot beställaren har för varje kontrollpunkt: vad som kontrollerats, hur (okulärt, mätning, provtryckning), vilket krav som gäller, resultatet, ett foto där det är relevant, och datum och signatur.
Typiska egenkontroller är våtrum (tätskikt, fall, genomföringar), el (jordfelsbrytare, märkning, isolationsmätning), VVS (provtryckning, isolering) och stomme (infästningar, regelavstånd). I Handyfy finns färdiga mallar för skyddsrond, egenkontroll kvalitet, miljörond och riskanalys för höjdarbete, och du bygger egna för dina moment.
Skyddsrond och KMA-rond
Skyddsronden är arbetsmiljödelen i praktiken: en systematisk genomgång av arbetsplatsen med en checklista, ofta varannan vecka på en byggarbetsplats och alltid när förutsättningarna ändras. Den går igenom fallskydd och ställningar, el och belysning, ordning och framkomlighet, maskiner, personlig skyddsutrustning och första hjälpen. BAS-U ansvarar, skyddsombudet deltar.
KMA-rond är samma sak men med alla tre delarna i en runda: kvalitetspunkter, miljöpunkter och arbetsmiljöpunkter i samma checklista. Det sparar tid för mindre företag som inte har tre olika roller att skicka ut.
Avvikelser: rapportera, klassa, åtgärda
Det som inte är rätt när man kontrollerar blir en avvikelse. Poängen med att registrera den är inte pappret utan att den blir åtgärdad: avvikelsen får ett allvar, en ansvarig och ett datum, och den stängs först när åtgärden är gjord och dokumenterad. Med foto på både felet och åtgärden slipper du diskussionen efteråt.
KMA i pärm eller digitalt?
Pärmen fungerar tills någon ska hitta en egenkontroll från mars, eller beställaren vill ha rapporten i morgon. Digitalt sitter fotot på rätt kontrollpunkt, alla kontroller är kopplade till jobbet, och rapporten till beställaren är en knapptryckning. Handyfy har KMA i samma app som offerterna, jobben och tidrapporteringen, så hantverkaren fyller i kontrollen där hen redan är.